styrka

allt jag har upplevt i mitt liv har gjort mig stark..säger de kloka..till mig..
Jag är starkare än jag inser,mitt arbete kräver inre styrka och, mod och jag har byggt sådana styrkor genom livets läxor.. Jag har fått tillbaka en smärta i ländryggen...jaa tillbaka. Som yogi säger det mig att den kanske aldrig läkte klart förut för länge sedan.. Det är inga lyft eller rörelser som förlöser smärtan.. den kommer sig av en spänning, inre stress som biter tag så hårt att ryggen strejkar..detta är min kropps sätt att säga åt mig...vila vila vila..jag avskyr egentligen att vila... jag vill vara ute bland folk, jobba, umgås, skapa, umgås...osv..nu har jag kapitulerat för min kropp och är hänvisad till Yinyoga och Alvedon, det enda som hjälper...det är en konst att vila..jag ser ren tvätt jag genast vill vika ihop, stryka, lägga i skåp, men jag får inte, jag kan min kropp och då blir det ingen läkning.. Sysslor och tankar gör att axlarna åker upp under öronen.. Så ett led i vilan är att inte tänka på sådant som gör mig spänd, orolig eller nedstämd..för då håller smärtan i sig och axlarna åker upp under öronen på nytt..

och nu blir det väderleksrapport

Engelsmännen är väldigt duktiga på att tala om vädret. De gör det med en äkta elegans och med ett djupt ärligt engagemang i vädret
I vårt långa land har det blivit lite ofint att tala om vädret. Som en väg ut när det inte finns någon gemenskap, så kan man iallafall söka kongruens i vädret. Vädrets förhållande är relativt neutralt och sällan skäl till osämja. Emellertid kan ju vädret som samtalsämne bli roten till ett ogillande just på grund av denna betingelse att det blivit lite ofint i Sverige att tala om vädret. Personligen älskar jag att tala om vädret. Vädret för mig är grunden i hela tillvaron. Hur vinden blåser, molnens vackra formationer, solens värmande strålar och nederbörden, det höga trycket eller lågtrycket. På Sverige radio P1 sänds den bästa väderleksrapporten och i mina öron är det ren poesi. Hur kan detta komma sig? Jo, jag tänker att vädret känns väldigt ärligt, äkta, intressant, aktuellt, engagerande och trygghetsbefrämjande. Vi lever på en planet som är konstant underkastad vädrets öde. Hamnar jag i sällskap där samtal klingar av och tystnaden inte finner en naturlig frid, är vädret alltid närvarande. Aldrig känner jag mig dum så konstaterar vädrets form i det absoluta ögonblicket. Jag har genom åren på arbetsplatser upptäckt att folk som ägnar sig och att gnälla, klaga, snacka skit, leta fel, kritisera, och enkom konkretisera problem, problem och åter problem, ofta försätter sig i denna negativa energi för att ha något gemensamt med den andre samtalspartnen. Det är så inarbetat i de sociala strukturerna att man nästan verkar vara avvikande om man verkligen visar sitt ointresse för gnäll och negativa ältanden Men jag måste tillstå att jag verkligen inte inte står ut med gnällspikar. Det är så energidränerande att man mår illa. Jag lägger ingen värdering i detta. Jag säger inte att det ena är bättre eller sämre än det andra. Jag inser bara hur underbart jag mår bland öppna, glada positiva människor. Jag måste vara glad och positiv, annars skulle jag inte orka gå en meter till. Jag önskar att engelsmännens positiva uppskattning av vädret som en icebreaker, kunde implementeras i det svenska samhället. Vi kunde tala om hur bra allting är för att etablera gemenskap i stället för att anknyta genom ömsesidig kritik av situationer som är. Tänk vad god maten är. Titta vilka vackra blommor. Vad fint att folk hälsar på varandra i korridoren. Att ledningen har dörren pen. Att folk har ett friskt och välkomnande kroppspråk. Jaa. det finns tusen och åter tusen saker att finna glädje i var dag. Det är bara att bestämma sig. Ta första steget och börja dagen med att se något bra som en annan gjort. Sluta upp med att leka leken finn fem fel. Finn fem rätt i stället.

inspiration

ibland kommer idéer till projekt så snabbt att jag inte alltid hinner skriva ner dem. Det händer att jag kommer på en fantastisk id´till en scen i en roman som jag alltid tror jag skall komma ihåg, men sedan efter jag vaknat har jag glömt den. Vilket memosystem jag än prövat finner jag inga apparater eller rutiner som gör att jag lyckas inarbeta en standard för att inte bara minnas mina fantastiska idéer, utan också förvalta dessa små guldfrön med allt det engagemang de förlöser i den skrivande processen. Jag har prövat Henrik Fexeus olika tekniker för minnesträning av listor med associationsmönster som länkar de olika segmenten som skall memoreras. M'allå, kanske nån tänker. Har du inge mobil då? Javisst finns det bra appar som hjälper andra. Men jag vill vara helt oberoende av apparater för att kunna jobba med ett större projekt. När jag stöter på tekniska motgångar tappar jag all energi och lust att skriva. Jag har inte lust att spilla dyrbar tid av livet till att hänga över skärmen i väntan på laddningar, uppdateringar, felsökningar. Datorer i all ära, men jag tycker det är det mest tidsstjälande inslaget i modern verklighet att vänta på tekniska processer. Dessutom skall man lära sig en massa program innan man ens kan börja använda dem. Såklart powerpoint är bra för företag. Men i min skalle finns ingen tid att ens koppla på datorn. Jag vill ha omedelbar inloggning när jag vaknar på morgonen. Så vårens utmaning för mig blir att komma på ett sätt att standardisera memorering av nya ideer omgående enbart genom hur jag väljer att tänka på dem medvetet när jag får idéerna.